År 995 inrättade Sveriges kung, Olof Eriksson, myntverk i Sigtuna. Syftet med detta var att producera svenska mynt. När kungen hade bestämt sig för att tillverka mynt i Sigtuna fanns det ingen i Sverige som hade den kunskapen som krävdes för att genomföra denna mynttillverkning. Därför tog kung Olof hjälp av en engelsk myntmästare. Vid denna tidpunkt var England ledande land i Europa på just mynttillverkning. Den engelske myntmästaren som fått detta förtroende av den svenske kungen reste till Sverige och Sigtuna. Instruktionerna var att de svenska mynten skulle utformas på liknande sätt som de engelska mynten.
Engelska myntmästare
Den engelska myntmästaren fick lokal arbetskraft för att tillverka stampar. De lokala mynttillverkarna behärskade varken det latinska alfabetet eller den latinska text som skulle stå på mynten, mynttillverkningen blev därför ett fiasko. De förstod inte heller att alla mynten skulle ha samma vikt.
Varför började då kung Olof tillverka mynt? En teori ska vara att han ville överge den rådande viktekonomin och ersätta den med penningekonomi. Andra tänkbara anledningar tordes ha varit kristna eller prestigemässiga ambitioner.
Även Olofs son Anund Jakob präglade under sin tid som kung mynt. Men sedan följde en period på ca 100 år då inga mynt tillverkades i Sverige. Som betalningsmedel användes delvis redan importerat silver, vadmal och säd.
Kort före det påföljande seklets mitt började tillverkningen av mynt återupptas, denna gång på Gotland. Där präglade man små mynt som såg ut som sillfjäll. Inskrifterna på dessa mynt har man dock inte kunnat tolka.
På fastlandet började man med att ge ut mynt Lödöse år 1140/1150. Mynten var tunna och ensidiga. Dessa typ av mynt förekom in på 1500- talet.
Alla svenska mynt av penningvalör saknar årtalet de tillverkades samt vilken kung som låtit ge ut dem. Däremot har man kunnat räkna ut sammanhangen och utifrån detta skapa en relativt tillförlitlig tabell över myntens utgivningsår.
Den svenska mynthistorian
Den svenska mynthistorian börjar dock inte med egentillverkade mynt. utländska mynt förekom i vårat land långt innan vi började tillverka egna mynt. Även när vi började tillverka egna mynt användes mynt från utlandet. Det viktiga var att det fanns ett värde i myntet, inte var det blivit tillverkat.
Att man i vissa fall föredrog inhemska mynt var att man visste vad dessa var värda i tex silver eller guld. Visste man inte värdet i utländska mynt fanns det ju en risk att man kunde förlora något då man handlade med dem.
År 1873 ingick Sverige och Danmark en myntunion, senare kom även Norge att omfattas av denna union. I och med denna union blev kronan huvudenheten i alla länder. Själva beteckningen krona användes första gången som begrepp 1629, man syftade då på ett fyrkantigt guldmynt vilket hade en kungakrona avbildad.